Start    Om Mats Carlsson    Kommande uppdrag    Tidigare uppdrag    Repertoar    Recensioner    Lyssna    Bilder    Kontakt

Recensioner

“ "Ett av de största tenorlöftena i världen". Det fantastiska omdömet fick Mats Carlsson efter lördagens konsert i Strömshall, ett evenemang av det idoga och arrangörsskickliga Jussi Björlingsällskapet. Carlsson-betyget sattes av närvarande Kerstin Meyer, en av våra stora operasångerskor. – Jag blir oerhört smickrad av att höra det, sade Mats Carlsson. Har ju bara tre år bakom mig som operasångare. Efter Jussi Björling-klassikern Till havs studsade de 200 församlade upp ur bänkarna i en enda stor hyllningsvåg med smattrande applåder..... Makalös konsert i Strömsbruk. Sundsvalls Tidning 15/9 2008 “ Ernani innehåller flera intressanta roller, och eftersom det är ett konsertant framförande får rösterna bära hela det dramatiska skeendet. Då krävs högklassiga solister. Och det har Södertäljeoperan tillgång till med råge....I den berömda hjältetenorrollen Ernani kommer Mats Carlssons rena stämma ovanligt väl till sin rätt. Den har stor skönhet och en sorts inåtvänd, nästan meditativ klarhet. SVD 26/11 2010 “..och prakttenoren Mats Carlsson får oss bara att otåligt vänta på den stund våren 2011 när han skall äntra Kungliga operans scen som – Ernesto i Don Pasquale! Expressen 24/11 2010 “ Försommar är något av det svenskaste som finns. Då, när naturen skriver sin egen lyrik varje dag, vill vi allra helst höra de lyriska och nationalromantiska sångerna. Och att höra dem från en verkligt blågul tenor gör inte saken sämre. Mats Carlsson är bördig från Njurunda och började sjunga sent i livet, men det han eventuellt missat tar han igen i snabb takt med konsert- och operaengagemang runtom i Sverige och Norden. För ett år sedan fick han Jussi Björling-sällskapets pris och visst är det Jussis idiom han förvaltar - eller kanske ska man hellre tala om ett svenskt tenorideal. Den slanka, avspända rösten, obesvärad höjd, stor volym och en klang så ljus att den i vissa lägen till och med låter lite nasal. Medan den napolitanske hjältetenoren ständigt är medveten om sin egen betydelse är den svenske tenoren alltid naturlig, ofta ödmjuk, ibland fundersam - vilket inte hindrar honom från att briljera med en höjdvolym som glänser så mycket mer mot den chosefria bakgrunden. Mats Carlsson behärskar helt den kontrasten. Han gav ett stort lugn åt Sjöbergs "Tonerna", Stenhammars "Sverige" och ett helt pärlband från operans och det klassiska förrådet. Här fanns tempi så låga att musiken lätt kunnat falna, men Carlsson förmådde hålla dem levande och skickligt utnyttja att publiken vet exakt vad som komma skall och väntar med stor spänning. Och medan vi väntade skötte han om varje ton med öm hand och gav de slitna sångerna en ny värdighet. Resultatet var rent gripande. ST 31/5 2009 “ Mats Carlssons klart fokuserade röst har expanderat sedan jag sist hörde den, och han projicerar text och klang med lyrisk hetta. Rollen som jägaren Hagenbach är ganska otacksam, då han från början gör ett osympatiskt macho-intryck. Först i slutscenen, när han kommer till Wallys tillflyktsort för att öppna sitt hjärta, blir Hagenbach riktigt mänsklig och bidrar till att göra sista akten till ett storartat stycke italiensk verismo. SvD 5/11 2008 “ Tenoren Mats Carlssons stämma är livfull och substantiell, och han gör sig värd av alla utmärkelser han kammade in 2008, däribland Jussi Björling-priset. LT 3/11 2008 “ Den frilansande Mats Carlsson är väl behängd med rollsuccéer och lysande recensioner, vilket är alldeles förståeligt. Lika förståeligt är det att han blev den förste mottagaren av det nyinstiftade ”Jussi Björlingsällskapets pris” år 2008. Ljusdalsposten 15/9 2008 Kvällens vokala utropstecken var rikssvensken Mats Carlssons svinpäls till amerikansk marinofficer Pinkerton, vars klangfagra och kraftfulla tenor rör sig på internationell toppnivå. Det är förbluffande att man över huvud taget fått honom hitlockad, men Carlsson sjöng rollen även vid Köpenhamnspremiären i fjol och trivs uppenbarligen med alternativa gestaltningar...Svenske tenoren Mats Carlsson bär upp föreställningen... Hufvudstadsbladet, Helsingfors 5/7 2008 “ Tag sedan en italiensk opera som beskriver ett tragiskt kvinnoöde, lika aktuellt då operan skrevs för drygt 100 år sedan som idag, samt proffssolister med den lysande svenske tenoren Mats Carlsson i spetsen och resultatet blir en fullträff..... Störst intryck gör Mats Carlsson som med sin vackert klingande tenor och sin melankoliska gestalt gör en helgjuten Pinkerton.... Borgåbladet, Borgå 5/7 2008 “ Addera en trivsam tenor med en dirigent som älskar att stå på scenen och en symfoniorkester som har roligt och du får en publik som jublar och stampar i golvet. Jag tappade själv räkningen på hur många gånger tenoren Mats Carlsson och dirigenten Camilla Arvidsson ropades in av publiken efter lördagskvällens konsert.... Mats Carlsson är långt förbi epitet som lovande och framtidsman, han sjunger här och nu med härlig pondus och vacker stämma och har sedan debuten vid Folkoperan 2005 etablerat sig med flera roller och som konsertsångare som sjunger med orkestrar runt om i Sverige. I lördags var det Katrineholms symfoniorkester som gästades av Carlsson som under rubriken Musikaliska pärlor hade flera av operavärldens tenorhits på programmet. Kvällen inleddes fint med Una furtiva lagrima ur Kärleksdrycken av Donizetti och Cielo e mar ur La Gioconda av Ponchielli..... ....var den välfyllda Tallås-aulan mer än mogen att lyssna på Mats Carlsson som sjöng hertigens aria Questa o quella ur Verdis opera Rigoletto och därpå den kanske mest kända arian ur Rigoletto, La donna e mobile. Det kan tilläggas att Mats Carlsson valde att framför hertigens båda arior på svenska.... Sedan rockade orkestern loss igen, när Mats Carlsson med en vintage Fender telecaster på magen framförde sin egna poplåt Som om vi. Det lät lite som en melodifestivallåt från tiden då bidragen framfördes med en riktig orkester i studion. Mats Carlsson kanske gör en Loa Falkman och gör ett framträdande som sedan kultförklaras i Melodifestivalen inom några år? Konserten avslutades med två arior av Puccini sedan brakade ovationerna loss. Mats Carlsson är Jussi Björlingssällskapets stipendiat i år, men det var inte därför som extranumret, Björlings paradnummer Till havs, var så klockrent. Det var för att han sjöng den så kaxigt och för att orkestern var med. Det blev en härlig avslutning på en kväll som gav åtminstone mig energi och inspiration att göra den fortsatta lördagskvällen till en skön italiensk afton. Med Verdis aria La donna e mobile (fritt översatt: Kvinnan är rörlig) ringande i öronen cyklade jag i det uppfriskande regnet till Ica där jag köpte Milano-salami, mozzarella, basilika och räkor. Sedan åkte jag hem och bakade pizza. Katrineholmskuriren 14/4 2008 Som Pinkerton sjunger svenske tenoren Mats Carlsson med en glöd och en intensitet som i den lilla salongen ibland nästan blir öronbedövande. Hans sonora stämma är bäst på höjden men har jämnhet över hela registret. En härlig klang och en helhjärtad sånginsats. Skånska Dagbladet 17/4 2007 Men Mats Carlsson är inte vem som helst han heller. Det kan den smått legendariske röstpedagogen Torsten Föllinger intyga. - Mats är den bäste tenoren vi har i Sverige idag, säger Torsten, 85 år. Och han som levt mer eller mindre hela livet i sångens och musikens värld, borde ju veta. Ljusnan 10/7 2007 Och hur sjöngs det inte i Voxna i måndags kväll! En av Sveriges absolut bästa tenorer, Mats Carlsson som man ofta kan se och höra på Folkoperan i Stockholm... Mats Carlsson är tenor och intensiv på ett delvis annat sätt. Hans kraft är mer kontinuerlig och sångstilen mer elegant och snitsig. Han är den som sätter de mer publikfriande styckena (som den nästan söndersjungna Nessun Dorma ur Turandot) som vore han ute efter att övertrumfa alla andra som gjort det tidigare. Just där och då gör han det också, förstås. Med nya decibeltal på applådåskorna som följd. Ljusdalsposten 11/7 2007 Inget river ner applåder som när Mats Carlsson med mjukt silvrig tenor och höjd näve river av Caláfs Nessun‘ dorma Svenska Dagbladet 7/7 2007 Som den svekfulla älskaren står Mats Carlsson sig utan att konkurrera med någon i laget för föreställningens vackraste sångprestation, nyanserad och genommusikalisk. Politiken 16/4 2007 “Sångligt noteras med glädje att Mats Carlsson från Strängnäs gör sin absolut vassaste tolkning hittills. Han vågar ta för sig i sin tredje stora roll (nu som hertigen) på Folkoperan, han sceniska utspel i den tacksamma tenorrollen hör till föreställningens höjdpunkter. Detsamma gäller hans sång, briljant i det höga registret, varmt uttrycksfull och tekniskt imponerande. Håller med den musikexpert som i pausen förvånat noterade att den för honom okände tenoren är en ren succé.” Eskilstuna-Kuriren 22/9 2006 ...Mats Carlssons framträdande hos oss blev en formidabel och sensationell framgång. En slaggfri, ren och lyrisk-dramatisk tenor med styrka och bärighet i de högre registren. Den kunniga publiken applåderade våldsamt. Stenhammars Sverige till Heidenstams text njöt vi av liksom av Radames Celeste Aida ur Verdis Aida. En lysande tenor som säkert blir en världsartist trots att han trivs i Nacka hos sin familj och inte vänt blicken utåt mot de stora operahusen..... Vi tackar Irene i styrelsen för att hon ordnade till denna coming star åt oss. Vem tror ni är hans sånglärare? Erik Saeden förstås. Han såg till att Gösta Winbergh öppnade spjället, Nu är det Mats tur.” Lars Hemmingsson - Jussi Björlingsällskapet 5/3 2005 ...får ursäkta, det var tenoren Mats Carlsson som rev ner de största applåderna, till och med stående ovationer efter “Nessun Dorma” ur Turandot. Han spås en lysande som landets nästa stora tenor, och det är bara att hålla med. Hans arior kändes allt för korta. I pausen var det ord som fantastiskt, härligt, underbart, vilka pärlor, vilken tenor och så vidare som strömmade från publiken. Värnamo Nyheter Konsert 9/4 2005 “Mats Carlssons röst har sannerligen utvecklats och han intar med sin säkerhet och klara lyster en av toppositionerna i det svenska tenorlandslaget. Med bravurnummer som Nessun dorma ur Puccinis opera Turandot – vilken pangstart på konserten! – och E lucevan le stelle ur samme kompositörs Tosca visade han prov på stor operakonst. Dessa arior är ofta sjungna och är sålunda allmänt tenorgods. Men Mats Carlssons personliga och klangfulla tolkning satte pricken över i:et.” Eskilstuna-Kuriren 2/1 2007

(Mahler Das Lied von der Erde, Stockholms Konserthus) “ Och en sådan bärighet och fyllighet i rösterna som nu hos Anna Larsson och Mats Carlsson hör man inte varje dag. Att Larsson med sin moderliga värme och mänskliga sprödhet förvaltar traditionerna efter Kerstin Thorborg och Kathleen Ferrier på ett lysande sätt visste vi redan, men att Carlsson med sin kristallklara diktion och perfekta blandning av ljusa och mörka timbrer i sin röst kan mäta sig med Set Svanholm och Fritz Wunderlich var en omtumlande överraskning.” SVD 14/3 2010 “Konsertens odiskutabla clou blev tenoren Mats Carlssons ämbla medverkan. Med sin magistralt storslagna röst och lysande klangintensitet är det inte för mycket att säga, att konserten i stort blev Mats Carlssons egen julkonsert. Med Sibelius Julvisa, Kuulas Ave maria, Grubers Stilla natt och Adams (obligatoriska!) Julsång gav Mats Carlsson publiken en makalös upplevelse. Klangligt sett står Mats Carlsson mellan Jussi och Pavarotti, om liknelsen tillåtes. Musikpubliken kan vänta sig mycket av denne förnämliga fullblodsartist, både från operatiljan som konsertestraden. Dessutom är han sörmlänning, före detta Strängnäsbo!” Eskilstuna-Kuriren 27/12 2010 “Men visst faller jag för Mats Carlsson, som sjunger huvudrollen, Ernani. Han har en härlig tenor med silvertråd i klangen och sjunger som om det vore hur lätt som helst, hur svårt det än är. Så får han också en kyss på pannan av dirigenten Giovanni Impellizzeri, efter väl förrättad aria. ” ST Kulturdelen 24/11 2010 “ Mats Carlsson blev i somras förste mottagaren av Jussi Björlingsällskapets nyinstiftade pris. Det väcker förstås frågan om han också låter som vår störste tenor. Nu är ingen sångare den andra lik, men nog kommer Mats Carlsson nära. Samma öppna, ljusa och blonda klang, den som är som sol över rågfält; med en lite nasal kant och när det behövs en kärna av stål mitt i guldet. Lägg till den tydliga textningen, den självklara fraseringen och den speciella lättheten: varken kraftfull höjd eller rungande volym tycks vara det minsta arbetsamt. När Mats Carlsson tog i med "Land, du välsignade", min favorit bland de svenska sånger som tycks skrivna just för den här typen av röst, var det som om man hörde Jussi i nästan varje frasinsvängning..... Mats Carlsson byggde upp verklig marmorprakt med sin röst: det var hjältetenorglans och omsorg om minsta musikaliska figur.......kontrasten mellan den italienska hettan och den finstämda, svenskt tankfulla tolkningen av Carl Sjöbergs "Tonerna" kunde inte ha varit bättre placerad. 2010 är det 50 år sedan Jussi Björling dog, året därpå 100 år sedan han föddes. Chansen är stor att den som inte tidigare hört talas om Mats Carlsson får göra det då. Och han är mer än redo. ” Sundsvalls Tidning 31/8 2008 (Beethovens 9:a i Uppsala Konserthus) “ Sista satsen är egentligen en serie variationer, några sublima, någon på gränsen till parodi, t.ex. den marschliknande vilken tenorsolisten sjunger med manskör (något som faktiskt utfördes riktigt bra).” UNT 6/1 2010 “ Gioconda älskar sin mor men hon älskar också Enzo. Inte undra på det. Mats Carlsson sjunger gudomligt. Vackert, stadigt och med en bergsäker höjd. Han är sceniskt trovärdig såväl i de ömma kärleksscenerna med Laura som i sista aktens våldsamma uppgörelse med Gioconda.” Eskilstuna-Kuriren 2/6 2008 “ Mats Carlsson, denne utsökt virile tenor med idel ädel framgångar och utmärkelser imponerade med sin lysande timbre och klara distinkta diktion. Denna härliga klangkraft som Mats Carlsson bjuder på i höjdregistret tillhör den sällsynta skaran av tenorer man kan få uppleva bara i undantagsfall. En hette Jussi!.” Eskilstuna-Kuriren 2/6 2008 “ Med sin heroiskt bländande timbre, sin eleganta tjusarkraft och intensiva utspel måste han för många i publiken uppfattats som något alldeles extra.” Eskilstuna-Kuriren 12/11 2007 “Inför mötet med Laura sjunger Enzo den romantiska arian Cielo! E mar! Det är underbart och Mats Carlssons tenorstämma som växer allt större under kvällens föreställning gör senare en perfekt duett med Annika Skoglund i andra aktens kärleksscen. Här är de så samspelta och harmoniserade att det bara gör ont.” LT 12/11 2007 “Få svenska operascener har så vitt jag minns begåvats med så skickliga och jämna solister som den här uppsättningen. Det lyser om Mats Carlssons tenor - hans tolkning av tenorarian Cielo e mar drog vid premiären rättvist ner de största applåderna..” Eskilstuna-Kuriren 12/11 2007 “La Gioconda är mindra sofistikerad med rakare känslor, vackrare melodier och tenorarian "Cielo et mar" som showstopper...presterar solistensemblen en skönsång som även stora och professionella operahus skulle yvas över.” Expressen 12/11 2007 “Supertenor fick stående ovationer...Det är inte ofta någon får stående och stormande ovationer i Färila kyrka. Men när Mats Carlsson sjungit O Sole Mio tackade publiken honom på det sättet.” Ljusdalsposten 19/10 2007 “Ny stor svensk tenor på Västerviksbesök...Har vi inte hört alla dessa arior till leda? Nej, minsann. När en tenor som Mats Carlsson tar hand om dem får de nytt liv! Lägg namnet på minnet Mats Carlssons väg mot att bli utsedd till Sveriges nya, stora tenor, den ser ganska öppen ut. Åt det här hållet kommer han inte mer denna sommar. Så någon tröst till Er som missade kvällen, det har jag inte.” Västervikstidningen 6/7 2007 “Pinkerton framförs av den svenske tenoren Mats Carlsson, och han har framtiden för sig, denna fantastiskt spänstige italienare-tenor.” Kristeligt Dagblad 18/4 2007 “Som när Hertigen, briljant sjungen av tenoren Mats Carlsson, tvärtemot hela sin föreställningsbild av sig själv och världen förstår att han mött kärleken.” DN 22/9 2006 “Det största intrycket i de båda föreställningarna gör ändå Mats Carlsson som hertigen. Hans hålögda, desillusionerade hertig sjunger fullblods-Verdi med kropp och själ, fokuserad i en mörk käma men med strålande expansion och kraft på höjden. I hans tillvaro blir Gilda en mänsklig livboj, hans hopp om något sant, och hans förtvivlan efter hennes bortrövande är inte irriterad, som sa ofta i andra uppsättningar, den är hjärtslitande på allvar.” Tidsskriften OPERA 5/06 “Det klingar utmärkt från tiljan..... Mats Carlsson har en mycket glansfull tenor och hans hertig gjordes till en stöddig typ som även kunde visa mjuka sidor.” Norrköpings Tidningar 7/10 2006 “Sedan har Folkoperan ännu ett trumfkort i Mats Carlssons härliga tenorröst för hertigens slagnummer” Södermanlands Nyheter 22/9 2006 “Mats Carlsson var en riktig otäck Hertig - men lyckades göra det helt begripligt varför både Gilda och Maddalena faller för honom.” Nerikes Allehanda 22/9 2006 “Eric Sjöström, verkställande direktör vid Folkoperan, blir lyrisk när han får höra att vi intervjuar Mats Carlsson. - En strålande tenor, berömmer han. När vi hörde honom första gången förstod vi att något stort är på gång. Därför har Folkoperan skyndat sig att skriva kontrakt med honom till höstens Romeo och Julia.” Eskilstuna-Kuriren 23/2 2005 “Folkoperan har en förmåga att sångligt knyta goda krafter till sig. Dit hör absolut Strängnässonen Mats Carlsson, som förutspås en god framtid - han har redan huvudrollskontrakt till hösten i Romeo och Julia. Det är fullt förståligt. Han överaskar mycket positivt med en säker röst, inte minst i de höga tonlägena. Med röstlig skicklighet och god timbre gör han en debut som publiken hörbarligen uppskattar.” Eskilstuna-Kuriren 28/2 2005. “Det var hög klass på hela sångarensemblen. Mats Carlsson som sånglärare Alfred imponerade redan från början med serenaden om duvan som flög bort och lät i fortsättningen höra sin hjältetenor i en rad kända avsnitt både från Läderlappen och andra verk.” Norrköpings tidningar 13/1 2006 “Mats Carlssons hertig tar, med den otvunget vackra tenorrösten....” Expressen 22/9 2006 “främst bland solisterna var dock Mats Carlsson, vars mjuka tenor äger en formbarhet och värme som är enastående” Nerikes Allehanda 30/11 2004 “Och Mats Carlssons grant sjungande hertig älskar henne och kräver att Maddalena klär sig och rör vid honom som Gilda gjorde” Corren 25/9 2006 “Mats Carlssons röst framstår här som stark och mycket stabil. Och efter Puccinis Nessun Dorma får han välförtjänta bravorop för sin mycket goda sångteknik och den solida tenorrösten. Han gör även en fin tydning av Du är min hela värld ur den ungerske tonsättaren Franz Lehárs operett Leendets land från 1929.” LT 3/4 2006